Åldring önskad
Ett av våra material är helt olikt de andra. Det är inte oföränderligt, utan visar spår. Spår av tillverkningen, användningen, omgivningen, miljön. Det lever, det åldras - och blir samtidigt bara vackrare.
Handarbete på unikt stycke
Livets spår
Länge var endast det felfria objektet åtråvärt.
Det är kanske på tiden att tänka om.
Ett bidrag av designjournalisten och författaren Gerrit Terstiege om material som tidsvittne i arkitekturen
När en arkitekt gör ett utkast för en byggnad, är han medveten om att han skapar någonting som kommer att bestå: Byggnadskonstens mål är att skapa en riktlinje för en gestaltning och estetik som varar i tiotals år. Men det spelar ingen roll hur mycket en byggnad formulerar en arkitektonisk vision, när denna vision har blivit en byggd realitet underkastas den förändringar. Tiden lämnar spår: På detta vis speglar ett hus kontakten med sin invånare och solens, vindens och regnets påverkan.
Men med många medel kan man bekämpa att en sådan patina bildas – eller, vad som kanske är klokare, att redan vid valet av material ta hänsyn till hur materialen åldras. Hur vore det, att redan från början välja ett material som får en patina, där man redan vet, hur det åldras – och dra en estetisk nytta av denna process? Förutom vissa naturstenar och träslag, är det just koppar och mässing som åldras på ett tilltalande vis, som sparar spåren efter användningen på ett attraktivt sätt och med tiden utvecklar en omgivningssymbios med andra använda material.
Den italienska arkitekten Carlo Scarpa (1906–1978) är känd för sin mycket finkänsliga hantering med patinerade material. Idag är många av den infödde venetianarens byggnader firade smycken i lagunernas stad, lika legendära som hans showroom för Olivetti eller hans kongeniala ingrepp i den historiska byggnaden tillhörande Fondazione Querini Stampalia. En sådan byggnad blir bara vackrare, eftersom tiden lämnar sina spår på byggmaterialen.
Inte sällan talar arkitekterna om ett materials ärlighet. I denna mening är ett materials ärlighet en viktig komponent i arkitekturen. Och en patina, som inte orsakas av bristande underhåll utan av många års vård och korrekt hantering, har ökat i betydelse under de senaste åren, därför att det också skonar omvärlden att använda saker länge, i stället för att tänka i korta cykler.
Om författaren
Gerrit Terstiege studerade på Köln International School of Design, var många år chefredaktör för designtidskriften form och gästprofessor vid den statliga HfG i Karlsruhe. Terstiege är utgivare av tre fackböcker om designens teori och praktik och skriver regelbundet för tidskrifter och bloggar om design och arkitektur.