ARCH+ features 10: EM2N och Stephan Trüby
Om "Toni-arealen" som nu skapas i Zürich diskuterade arkitekturteoretikern Stephan Trüby med Mathias Müller och Daniel Niggli från kontoret EM2N i Zürich. Byggnaden, som öppnades 1961 som Europas modernaste mejeri, är den framtida centrala platsen för Zürichs konsthögskola.
Arkitekturteoretikern Stephan Trüby, som leder masterprogrammet Spatial Design på konsthögskolan i Zürich, behandlade förhållandet mellan kött och sten. Han undersöker, hur rörelserna integrerar sig i arkitekturen och hur kroppen associeras i samband med rummet. Under detta refererar Trüby till servicearkitekturer som termalbadet i Vals, men också till komplexa korridor- och tunnelsystem samt till det tayloriserade köket, i vilket de perfekta sträckorna induceras av planritningen.
Det centrala temat för EM2N:s kontor i Zürich är den rumsliga penetrationen, menar ARCH+-redaktören Anh-Linh Ngo, den meningsfulla uppdelningen av rummen i sekvenser. Mathias Müller och Daniel Niggli kallar detta den ”organiska funktionalismen” och refererar till Hans Scharoun, som har koncipierat skolor som en stad. Toni-arealen har en ”fantastisk presens”, framhåller Niggli, ”bara för att vi ser byggnaden urbanistiskt, kunde vi göra detta projekt”. Matsalen kan också användas som till exempel församlingssal, trappkaskaderna som uppehållsrum. ”Det är viktigt, att man öppnar stora volymer inne”, menar EM2N om sitt koncept om den inre urbanismen. De vill, att byggnaden ska tas i beslag, därför måste den kunna göra motstånd och, i motsats till frankfurterköket, utmana användaren att själv fatta ett beslut.
Detta bekräftar Trüby, som upplever Toni-arealen som ett ”positivt monster”: ”Från en viss dimension fungerar inte arkitekturens regler längre, det uppstår nya regler.” Ett exempel är den utanpåliggande rampen, som dominerar byggnaden och som EM2N ansluter som vertikal kulturboulevard: ”Vi väntar med spänning på vad människorna gör med detta offentliga tröskelrum.”
Mathias Müller och Daniel Niggli om tröskeln: ”Vårt intresse gäller arkitektoniska rum, deras begränsning och infattning och de relationer, som uppstår mellan dessa rum. Därvid fäster vi vår uppmärksamhet i synnerhet vid trösklarna som övergångens plats.”

Bild: Människan och arkitekturen kort före förenandet.
Bild: Zürichs konsthögskola med designmuseet på sin aktuella plats.

Alla foton: David von Becker
© 2020 S. Siedle & Söhne OHG
TOP