|
| Der deutsche Beitrag für die Architektur-Biennale 2014 hinterfragt Architekturen der Repräsentation. Er kombiniert den deutschen Pavillon, zuletzt umgebaut 1938 von Ernst Haiger, mit dem Bonner Kanzlerpavillon von Sep Ruf aus dem Jahr 1964. |
Was geschieht, wenn man die beiden politisch aufgeladenen Gebäude zusammenbringt und wie die Räumlichkeiten, aber auch die Erinnerungsräume dadurch verwischen, erläutern die Kuratoren Alexander Lehnerer und Savvas Ciriacidis in unserem Videobeitrag. |
|
|
I den gamla Bonn-republikens maktcentrum: Arkitekturexperter framför kopian av förbundskanslerns öppna spis i den tyska paviljongen. Under ARCH+ features debatterade: Moderatorn Philip Ursprung, professor för konst- och arkitekturhistoria vid ETH i Zürich, de båda kuratorerna Alexander Lehnerer och Savvas Ciriacidis och, mellan dem, forskningsdirektören för detta års biennal, Stephan Trüby (från vänster). |
|
|
Alexander Lehnerer beskriver symbiosen mellan de båda byggnaderna som ett näst intill kemiskt experiment, i vilket de båda byggnaderna ”hälldes ihop”. Resultatet blev en slags rumslig associationsmaskin, menar Lehnerer. Många besökare känner åtminstone en av paviljongerna. Här träffas de båda byggnaderna och vissa förväntningar bekräftades, andra förstördes. Gränsen mellan utställningsarkitektur och utställd arkitektur suddas ut.
|
|
|
Savvas Ciriacidis erläutert den Prozess der Annäherung: Wo ein Gebäude durch ein anderes beschrieben werden soll, muss exakt der Punkt ermittelt werden, an dem sich beide auf Augenhöhe begegnen. Im Falle der beiden Pavillons war eine der Stellgrößen die schiere Menge an Material, die aus Bonn mitgebracht werden musste, um ein Gleichgewicht herstellen zu können. |
|
|
Båda paviljongerna är representativa byggnader, men förlorar denna funktion när de kombineras, säger Anh-Linh Ngo från ARCH+. Men förbundskanslerns bungalow i Bonn förmedlade medvetet en bild av banalitet. Detta överensstämde med tidens anda på 60-talet: Efter kriget och återuppbyggnaden måste Tyskland först finna sig själv. Paviljongen utgjorde den perfekta scenen för den passande mediala insceneringen. |
|
|
Alla foton: Xandra Linsin. |
|
|
